Utfall

Mina knän, speciellt det ena, har lite hyss för sig ibland. När det varit som värst har jag inte kunnat gå nedförs i backar eller trappor ordentligt och bara en sak som att sätta det benet först när man kliver ur badkaret t.ex. och inte veta om benet håller när man belastar det känns lite läskigt. Knäet lixom försvinner och benet bara viker sig.
Jag vet vad det är, "instabila knän". Fick en gång ett träningsprogram för att stärka musklerna men intresset fanns väl inte riktigt utan jag ville nog mest bara få veta vad det var som var fel. En bra grej jag fick ut av det var att använda ett sk. "patellaband" då det är som värst. Det har hjälpt mig bra de gånger det har varit värre.
Just mina knän har oxå gjort mig osäker på vissa övningar vad gäller träning. Ett exempel är "utfallssteg" som alltid känts obehagligt i knäna så de har jag alltid hoppat över. Men. Nu googlade jag lite häromdagen och tänkte jag skulle pröva en variant av utfallssteg fast där man sätter det fallande benet framför det andra, så det blir lite i kors. Det tar lite mer på insidan låren som jag vill komma åt. Jag kommer inte långt ner - fortfarande rädd för att något ska hända. Men det funkade ju. Och jädrar vad det tog! Så det fortsätter jag nog lite smått med tror jag. Jag vet ju hur det känns när de inte är bra, så får väl ta det lite lugnt. Med lite (o)tur kommer jag ha fin träningsvärk i benen i morgon. Schönt!

D har rivit golvet uppe på toaletten idag för att hitta åt rören som kommer från det gamla köks-pentryt så vi kan ta bort de helt och hållet. Sen ska vi bara försöka lura hit rörmokaren för lite arbete nån dag. Det är drygt att allt ska ta sån tid. Jag känner hur det kryper i mig. Jag vill bli färdig - N.U! Tänk att få en hel hall och ett nytt rum till Abbe färdigt nån gång. Gaah.